Kapitalförsäkring – så fungerar beskattning, avgifter och bokföring

Kapitalförsäkring (KF) är en försäkringsprodukt för sparande i fonder, aktier och andra värdepapper. Du äger inte värdepappren direkt utan ett försäkringsbolag äger tillgångarna och du har en försäkring vars värde följer innehaven. Beskattningen sker inte genom kapitalskatt på vinster/utdelningar, utan via en årlig avkastningsskatt som beräknas på ett kapitalunderlag. Den här guiden går igenom hur KF beskattas, vad som gäller för insättningar och uttag, avgifter, förmånstagare, hur KF skiljer sig från ISK, samt hur en KF i aktiebolag bokförs.

Grundidé och parter

I en KF finns tre roller: försäkringstagare (du eller ditt bolag), försäkringsgivare (bolaget som tillhandahåller produkten) och ofta en förmånstagare (den som får kapitalet vid dödsfall). Försäkringsgivaren äger de faktiska värdepappren. Du styr förvaltningen inom ramen för försäkringens villkor.

Beskattning – avkastningsskatt istället för kapitalskatt

I en KF beskattas du inte löpande för utdelningar och realisationsvinster. I stället påförs en årlig avkastningsskatt baserad på ett kapitalunderlag. För privatpersoner betalas avkastningsskatten av försäkringsbolaget, som tar ut den genom att sälja tillgångar eller minska försäkringens värde.

Kapitalunderlag

Kapitalunderlaget är normalt genomsnittligt värde under året, ofta beräknat som värdet vid årets början plus insättningar under året (ibland med tidsviktning). Nivå och metod framgår av villkoren. Avkastningsskatten är en procentsats av kapitalunderlaget (procentsatsen styrs av statslåneräntan föregående år plus ett tillägg och kan variera mellan privat och företag). Kontrollera alltid årets aktuella nivå hos försäkringsgivaren och Skatteverket.

Utdelningar och räntor

Eftersom bolaget äger värdepappren beskattas inte du för utdelningar och räntor – de återinvesteras i försäkringen. Utländsk källskatt kan i regel kvittas inom försäkringen enligt villkoren, men läs detaljerna hos din leverantör.

Insättningar och uttag

Du kan sätta in engångsbelopp eller spara löpande. Uttag kan normalt göras utan beskattning av vinst (själva beskattningen sker via avkastningsskatten). Tänk på eventuella avgifter vid insättning/uttag och att vissa försäkringar har bindningstid eller lägsta belopp.

Avgifter

KF har ofta flera avgiftskomponenter: försäkringsavgift (administration), fondavgifter/handel, eventuella valutapåslag samt courtage vid aktiehandel. Avgifterna påverkar avkastningen över tid. Jämför total kostnad (TER) och vilka tjänster som ingår, t.ex. återbetalningsskydd, autogiro, stöd för utländska marknader.

Förmånstagare

En fördel med KF är att du kan ange förmånstagare. Vid dödsfall betalas försäkringens värde till förmånstagaren enligt villkoren, ibland med ett visst riskmoment (t.ex. 101 % av värdet). Förmånstagarförordnandet kan vara särskilt relevant i familjer med särkullbarn eller vid behov av smidigare utbetalning än via arvskifte.

KF vs. ISK – vad ska jag välja?

Både KF och investeringssparkonto (ISK) beskattas schablonmässigt utan att du betalar kapitalskatt på enskilda vinster. Skillnader:

• Ägande: I ISK äger du tillgångarna direkt; i KF äger försäkringsbolaget dem.
• Källskatt: I KF hanteras ofta utländsk källskatt inom försäkringen. I ISK begärs avräkning i deklarationen.
• Rösträtt: I ISK har du normalt rösträtt i svenska bolag; i KF kan den saknas eller utövas av försäkringsgivaren.
• Förmånstagare: KF erbjuder förmånstagarförordnande; ISK gör inte det.
• Skatt: Schablonmetoden och nivåerna kan vara snarlika men detaljer varierar över tid. Jämför alltid årets villkor.

Valet beror på vad du värderar mest: enkel administration och förmånstagare (KF), eller direktägande och rösträtt (ISK).

Kapitalförsäkring i aktiebolag

AB kan äga en KF. Skatten på schablonvärdet (avkastningsskatten) hanteras av försäkringsbolaget och blir en kostnad i bolaget via minskat försäkringsvärde. Viktiga frågor i bolaget:

• Syfte och placeringspolicy: Formulera i styrelseprotokoll hur KF ska användas (likviditetsförvaltning, buffert etc.).
• Likviditet och risk: KF är marknadsutsatt – säkra att investeringshorisonten matchar verksamhetens behov.
• Redovisning: I K2/K3 redovisas försäkringsinnehavet som en finansiell anläggningstillgång (t.ex. konto 1385 Långfristiga placeringar i värdepapper via försäkring) eller kortfristig beroende på horisont. Marknadsvärdet följs i not. Avgifter bokförs som kostnad.

Bokföring – exempel (BAS)

Insättning i KF:

• 1385 Långfristiga placeringar via försäkring – debet
• 1930 Bank – kredit

Avgifter/avkastningsskatt som belastar värdet:

• 8423/6570 Försäkrings-/förvaltningsavgifter – debet (alternativt 8423 Avkastningsskatt KF)
• 1385 – kredit (värdeminskning i försäkringen)

Uttag från KF:

• 1930 Bank – debet
• 1385 – kredit

I K3 kan verkligt värde och nedskrivningsprövning bli aktuella beroende på klassificering. Följ företagets redovisningsprinciper.

Risker och begränsningar

• Motpartsrisk: Du är beroende av försäkringsgivarens stabilitet och villkor.
• Begränsad rösträtt: Vid aktieinvesteringar kan du sakna rösträtt.
• Skattenivåer och regler kan ändras: Schablonbeskattningen beror på statslåneräntan och lagstiftning.
• Likviditetsrisk: Marknadsnedgångar kan sammanfalla med behov av uttag.

Vanliga misstag

• Ignorerar totalavgiften: Små procenttal får stor effekt över tid.
• Oklara förmånstagare: Uppdatera vid livsförändringar.
• Fel klassificering i redovisningen: Bestäm lång/kort sikt och var konsekvent.
• Överoptimistisk risknivå i bolag: Matcha investeringshorisont med rörelsekapitalbehov.

Checklista innan du väljer KF

• Har du behov av förmånstagare och enkel hantering av källskatt?
• Är du okej med att försäkringsgivaren formellt äger tillgångarna?
• Har du jämfört totalavgiften och urvalet av tillgångar?
• Passar KF bolagets riskprofil och likviditetsbehov?
• Är redovisningsprinciper och rutiner dokumenterade?

FAQ – vanliga frågor

• Beskattas vinster vid uttag? – Nej, i KF sker beskattning löpande via avkastningsskatt. Uttag i sig utlöser normalt ingen extra skatt.

• Hur funkar utländsk källskatt? – Försäkringsgivaren hanterar ofta avräkning inom försäkringen. Läs villkoren; återföring kan ta tid.

• Kan jag byta förmånstagare? – Ja, men följ formalia hos försäkringsgivaren. Dokumentera alltid ändringen.

• Är KF alltid bättre än ISK? – Nej. Välj utifrån dina prioriteringar (förmånstagare, rösträtt, avgifter, urval) och aktuella skattetal.

Källor och vidare läsning

• Skatteverket – Avkastningsskatt på pensionsmedel och kapitalförsäkring.
• Försäkringsvillkor hos respektive försäkringsgivare.
• Bokföringsnämnden – Redovisning av finansiella instrument (K2/K3).

Fördjupning – räkneexempel och rapportering

Räkneexempel (förenklat): Anta kapitalunderlag 500 000 kr och schablonskatt 1,0 %. Avkastningsskatten blir då 5 000 kr för året. Försäkringsgivaren tar ut skatten genom att minska värdet eller sälja tillgångar. I ett AB bokförs detta som kostnad (t.ex. 8423) med motpost minskat försäkringsvärde (1385). Observera att procentsatsen varierar – kontrollera alltid årets nivå.

Årsredovisning: Beskriv principerna för värdering (anskaffningsvärde/verkligt värde beroende på klassificering), hur avgifter och skatt hanteras samt risker (marknads-, valuta- och motpartsrisk). För väsentliga innehav kan upplysningar om exponering och känslighetsanalys vara motiverade.

KF eller ISK – enkel jämförelse med siffror

Anta årligt kapitalunderlag 200 000 kr. Schablonskatt 1,0 % ger skatt 2 000 kr oavsett faktisk avkastning. Om portföljen under året ger 6 % avkastning före avgifter (12 000 kr) blir nettot efter schablonskatt 10 000 kr (före avgifter). I ett ISK med samma schablon skulle utfallet vara likartat, men hanteringen av utländsk källskatt och rösträtt skiljer. Poängen är att schablonskatt gör skatten förutsägbar, men avgifter och faktisk avkastning avgör vad som lönar sig. Gör en egen kalkyl med dina nivåer.

Policy i aktiebolag

För bolag som använder KF är en styrelsepolicy värdefull: syfte (likviditetsplacering, buffert), risknivå (tillgångsslag, andelar, limiter), likviditetskrav (max andel illikvida tillgångar), samt roller (vem får handla, attest, rapportering). Beskriv hur schablonskatten hanteras i prognoser och hur nedgångar i marknaden påverkar utdelningsplaner. Policyn gör att beslut blir spårbara och underlättar dialog med bank och revisor.

Komplettera policyn med en kvartalsrapport: marknadsvärde, nettoinflöde/utflöde, avgifter/skatt, riskexponering och en kort kommentar om avvikelser mot riktlinjer. En enkel rapport räcker långt för styrning och transparens.